Petter Holmqvist utforskar
händelselöshetens universum

Michael Nystås läser sig in i tomheten.


Vardagsrealism.
 Leda.
 Diskbänksångest.
 Det är några teman i debuterande Petter Holmqvists märkliga novellsamling "I en stund som denna" (Natur och Kultur, 1999).

Holmqvist, född 1965, debuterar med en tunn liten bok, tryckt i pocketformat med mjuka pärmar och utgiven i en kassett tillsammans med en annan av höstens debutanter, Sofia Lindström, som recenseras på annan plats i Nystås Bibliotek.
 Onekligen ett originellt grepp av förlaget.
 Och ett som lockar till läsning.
 Författaren blickar outgrundligt emot en på omslaget, jag får ungefär samma känsla som efter att senare ha läst de 128 sidorna. En känsla av tomhet, utanförskap, av att allt hopp egentligen är ute och att vi ingenting kan göra åt det, hur vi än försöker. Sorry, hoppet är ute, det finns ingen framtid.

"I en stund som denna" består av 13 fristående noveller. Det är berättelser utan egentlig intrig och utspelas i ett märkligt händelsefattigt, Carver-inspirerat landskap.
 I inledningsnovellen, "Pompeji", bränner sig huvudpersonen på en varm kastrull. I "Marken är nästan varm" blir en liten pojke vittne till sina föräldrars sexualakt. I "Bära saker" skildras en parmiddag, som männen motvilligt deltar i, och i "En till" är det den desperata mamman som ringer sin mor och vill lämna bort sitt barn.

Mitt i boken förstår jag att Petter Holmqvist tecknar ditt och mitt liv, den vardag och verklighet vi alla mer eller mindre lever i, försöker leva i, bara lite mer tillspetsat.
 Författaren tittar in i huvudet och ser många gånger skrämmande sexfantasier och bisarra önskedrömmar.
 Det är sällan huvudpersonerna är lyckliga.

Efter läsningen känner jag mig tom. Jag känner mig ledsen, men tänker att jag ändå tyckte om novellerna, eftersom dom berörde mig så starkt.
 Holmqvist är skicklig på det sättet och "I en stund som denna" rekommenderas till den som uppskattar Raymond Carvers mörka noveller, eller såg filmen "Short Cuts" på bio eller gillar novellkonst överhuvudtaget.

Det är bara så synd att den svenska 90-talsprosan så sällan slutar i dur.

av michael nystås


EN NY BOK:
Petter Holmqvist: I en stund som denna
(Natur och Kultur, 1999. 128 sidor.)


Boken är skänkt till Nystås Bibliotek av bokförlaget.
Besök gärna deras hemsida, www.nok.se

[ Hem ] | [ Innehåll ]